Artikeln är tidigare publicerad i Heavy Metal Bulletin/Schwermetall
Bulletin No. 3, 2000.
Författare: M.Kauppi. Denna version är något modifierad.
Keramik och natursten
-vad är det egentligen för skillnad?
Råvaran
till keramik fjnns i naturen. Den oxid som dentala keramiska material
består av till 70-99 % utgör 100 % av det genomskinliga
mineralet korund. Lägger man till lite järnoxid blir det
en safir. En del ädelstenar framställs även syntetiskt.
Från
bränd lera till specialkeramik
Ordet "keram"
kommer från det grekiska ordet "keramos" som betyder
"bränd lera". Konsten att göra krukor av lera
praktiserades redan i civilisationens gryning. Tidigt lärde
man sig också att tillverka silikatglas 2).
Begreppet keramer
i modern tid innefattar tusentals material, allt från emalj
och glas till keramer med specialfunktioner eller speciella egenskaper,
exempelvis konstruktionskeramer, elektrokeramer, magnetiska och
optiska keramer, biokeramer, osv. Ny kunskap och modern processteknik
under 1970 och 1980 talen har medfört att det kommersiella
användningsområdet för keramer utvidgats och att
det nu blivit ett av de snabbast växande områdena inom
materialteknologin.1)
Den starka bindningen
mellan atomer i keramiska föreningar gör dem hårda
och sköra men också resistenta mot temperaturförändringar
och korrosion.1)2) I allmänhet expanderar
keramer väldigt lite och har en låg täthet. Beroende
på konstruktionsteknologi, mikrostruktur och tillsatser, kan
olika profiler erhållas. En liten strukturell förändning
kan förändra egenskaperna, exempelvis kan en tiodels procent
i porositet förändra keramen från genomskinlig till
halvgenomskinligt.2)
De mest använda
konstruktionskeramerna är aluminiumoxid, zirkoniumoxid, silikon
nitrit, sialoner, silikon karbid och aluminium nitride. Råvaran
i dentala keramer består ofta av aluminiumoxid (Al2O3.)
och/eller zirkoniumoxid (ZrO2). Båda dessa oxider
förekommer rikligt i naturen. Dock finns inte metallerna aluminium
och zirkonium i naturen - de måste framställas genom
en industriell process, så kallad reduktion.
3) Smälttemparaturen för aluminiumoxid är
2015° C.
Definitioner
på keramer
- (Syntetiskt*),
oorganiskt, icke-metalliskt (högtemperatur) material1).
- Konsten och vetenskapen att tillverka och använda fasta föremål,
vilkas huvudkomponent är och vilka i huvudsak består
av oorganiskt icke-metallisk material 2).
- En kombination av en eller flera metaller med ett icke-metalliskt
element, vanligen syre3).
*) att syntetisera
betyder att kombinera en eller flera existerande ämnen och
skapa ett nytt
Funktionella
keramer - familjer 1)
Grupp
|
Exempel
på biomaterial
|
Tradionella
keramer |
Leucite,
dentalt porslin |
Specialkeramer |
Al-,
Zr, Ti-oxider |
Naturliga
stenar |
Safir,
rubin, etc |
Glas
|
Bioglass,
(Ca,NA, Si, P, O) |
Glaskeramer
|
Apatite,
wollastonit |
Täckmaterial
|
TiN,
apatit |
CBC
(kemiskt bundna Keramer) |
Fosfater,
karbonater, aluminater (t ex DoxaDent) |
Dentala keramer - historik 3)
Dentala keramer
som baseras på aluminiumoxid innehåller i allmänhet
70- 99 % Al2O3.3). Den återstående
delen består av andra oxider och tillsatser. Keramen i form
av fint pulver pressas ihop och tätas genom värmebehandling,
så kallad sintring, och bakas ihop med de andra komponenterna1)
- Under
tidigt 1900-tal, introducerades jacketkronor för användning
i framtänder.
- Omkring
1960, föddes den så kallade MK-tekniken* som innebär
att man fäster fältspatporslin på metaller.
Detta material som också kallas metall-bundet porslin kan
vara mycket korrosivt.
- I mitten på 1960-talet utvecklades tekniken så
att starkare keramer kunde framställas för att användas
som understrukturer*
- På 1990-talet konstruerades keramiska inlägg,
kronor och broar över flera tänder.
- För närvarande är keramer det området
inom odontologin som utvecklas snabbast.
*Metall-Keramik
- tyskt ord
Naturligt eller framställt av människan
Ädelstenar
är "naturliga keramer" 2)
Det genomskinliga mineralet korund består till 100 % av aluminiumoxid
(Al2O3.). När man "förorenar"
korund med en krom-blyoxid (Pb2CrO5) får
man en vacker rubin och om man istället "lägger till"
lite järn eller titan får man en vacker blåfärgad
safir4).
För två
tusen år sedan använde Maya indianerna i Mexiko äderstenar
som tanddekorationer (se HMB Nr. 1, 2000) och i modern tid har försök
gjorts att använda safir som dentalt inplantat. En grupp patienter
hade inplantaten i 12 år utan problem5).
Äderstenar
har en kristallin struktur (ett regelbundet atom eller molekylmönster).
De flesta naturliga eller industriframställda fasta kroppar
har en kristallin struktur. Keramer kan vara kristallina, amorfa
(oregelbunden struktur) eller en blandning av kristallina eller
amorf struktur. Glas, glasyr och emalj är icke-kristallina
till sin struktur. Kristallina strukturer är vanligtvis mer
stabila än icke-kristallina. De mest stabila strukturerna är
de vars atomer packats tätast consistent med andra krav, såsom
antal bindingar per atom, atomstorlek och bindningsriktning 5).
En del naturstenar
består av enkla kristaller, medan dentala keramer är
poly-kristallina. Enkla kristaller av flera olika material tillverkas
antingen för att ersätta naturliga kristaller som är
svåra att få tag på eller för sina egna unika
egenskaper. Rubiner och garent laser kristaller och safirtuber odlas
från en smälta; stora kvantiteter kvarts kristaller odlas
genom en speciell hydrotermal process.5)
Det finns tre
olika typer av bindningar mellan atomer. Covalent bindning
innebär en exakt orientering av bindningen och delade elektroner.
Detta är den kemiskt starkaste bidningen. I en jonstruktur
flyttar atomer från ett element (positivt) till ett annan
element (negativt). I en metallisk struktur, är elektronerna
fria (det är det som gör metaller elektriskt ledande och
orsakar jonfrisättning i en fuktig miljö (galvanisk korrosion).3)
I tätsintrade
kristallina dental keramer såväl som i många naturstenar
har jon och kovalent bindning kombinerats, vilket åstadkommer
låg termisk och elektrisk ledningsförmåga, hög
elastisk modulitet, hårdhet och resistens mot kemikalier.3)
Monica Kauppi
Källor:
-
Hermansson L.
Keramer. Utdrag ur "MMS handbok 6 Pulverteknik", Materialvetenskap,
Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet
- Kingery.
W.D. Introduction to ceramics, Second Edition. John Wiley &
Sons, Inc., 1976. ISBN 0-471-47860-1
- Anusavice,
Philips´`Science of Dental materials, tenth edition, W.B.Saunders
Company, 1996, ISBN 0-7216-5741-9
- Enghag Per,
Jordens Grundämnen och deras upptäckt. Del I. Några
viktiga teknikmetaller. Industrilitteratur. 2000. ISBN:91-7548-511-7
- Bahman F.Single
crystal sapphire dental implants. Experience and clinical studies.
Dissertation 1996. Karolinska Institute, Dental Center Huddinge,
1996.
Ytterligar information
om moderna industriella keramer finns på www.ceramics.com
|