Genombrott för reservdelsmänniskan
Nytt svenskt biomaterial växer ihop
med kroppen
En svensk forskargrupp har tagit fram ett helt nytt biomaterial med
unika egenskaper.
Studier visar att materialet växer helt och hållet samman med
benvävnad. Inte ens på atomnivå syns någon gräns.
- Det här är en av de viktigaste upptäckterna sedan man
upptäckte att kroppen accepterar titanimplantat, säger Peter
Thomsen, professor vid avdelningen för biomaterialvetenskap vid Sahlgrenska
Akademin vid Göteborgs universitet.
Det finns ett stort antal delar i kroppen som kan bytas ut mot eller ersättas med konstgjorda komponenter gjorda av biomaterial. I dag används exempelvis metaller, olika plaster och biokeramer.
Den stora svårigheten har hittills varit att få kroppen att acceptera implantatet och framförallt att få det att sitta fast. Men för fem månader sedan kom en forskargrupp vid Doxa AB med professor Leif Hermansson i spetsen på den unika lösningen. Upptäckten innebär en total sammanfogning av biomaterial och benvävnad. En sammanfogning som sker på plats i kroppen.
Historisk upptäckt
- Det här är en historisk upptäckt med oanade möjligheter.
Tekniken kan till exempel användas för att laga tänder.
I dag används plast som efter ett tag kan krympa och ge sekundär
karies. Det här nya materialet kan varken krympa eller bilda en spalt
mot tanden eftersom det blir ett med tanden, säger professor Peter
Thomsen.
- Man kan tänka sig en rad olika användningsområden inom bland annat odontologi, ortopedi och plastikkirurgi. Vid benskörhet och benbrott kan det hjälpa till att skapa ett nytt ben som blir mycket starkare än om man använder de material som används i dag. Reumatiker och cancerpatienter kommer också att kunna dra nytta av tekniken, säger Lars Magnus Bjursten, professor i bioimplantatforskning vid Lunds universitet.
Doxas upptäckt är ett formbart keramiskt material som går under namnet CAH-HAP systemet. CAH står för kalciumalbuminat. HAP står för hydroxylapatit och är det mineral som ingår i ben.
Det unika inträffar när kalciumaluminat reagerar med kroppsvätska eller fosfatinnehållande vatten. Då bildas kroppens egen keram, apatit. All den vätska som omger kalciumaluminatet används i reaktionen och bidrar till att alla vattenfyllda områden ersätts med fast material. Det gör att en tät kropp bildas och att det är omöjligt att se var gränsen mellan benvävnad och implantet går.
Den nya keramen har flera egenskaper. Den har hög hållfasthet och kemisk stabilitet. Den har termiska egenskaper som liknar biologisk hårdvävnad och är både biokompatibel och miljövänlig. Varken den som får implantet eller den som hanterar det utsätts för någon fara. Keramen har också mycket goda formbarhetsmöjligheter och kan bildas när det sitter på plats i kroppen vid normal kroppstemperatur.
För ytterligare information:
Peter Thomsen, professor, avdelningen för biomaterialvetenskap, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, telefon: 070 - 525 5554
Lars Magnus Bjursten,
professor i bioimplantatforskning, Lunds universitet,
telefon: 070 - 936 9096
Peter Bramberg, vd Doxa, telefon: 070 - 667 3100